Fiolen

För kanske snart ett år sedan fick jag för mig att jag skulle ta upp mitt fiolspelande igen, och gick och köpte mig en fiol. Sen blev det tyvärr inte så jättemycket spelande av, bl a för att jag kände att jag störde grannarna för mycket, men kanske mest för att jag inte hade någon egentlig motivation i grunden. Hursomhelst fick jag med mig fiolen ned hit till Göteborg, och nu i torsdags ville det sig inte bättre än att jag och Klara tog oss till det lokala studentspelmanslaget Kärlekskollektivets sammankomst och repetetion. Vi insåg ganska snart att de andra där hade aningens bättre koll på sina instrument än vad vi hade. Klara vågade iallafall ta upp sin tvärflöjt och knappa lite på den, men jag satt mest där och lyssnade in mig på låtarna.. Men med tanke på att jag knappast ens skulle lyckas med att stämma den var det nog ganska rätt tänkt.

De planerade in en spelning om tre veckor, vilket för iallafall mig känns som helt orealistiskt. Menmen. Det kan vara roligt bara att vara med så mycket man klarar av iallafall, och vi blev båda himla peppade på att lära oss att spela igen. Det fanns dock ett problem: Fiolen låter fortfarande som ett jetplan, och om jag ska bli bra måste jag kunna öva. Jag känner inte heller till någon närliggande replokal. Jag löste det hyfsat genom att köpa och koppla på en sordin på min fiol. Den var inte billig, men nu låter den helt klart mindre, om än med en rätt skum klang. Jag kan iallafall öva på den, så nu har jag just lärt mig första delen av Vasen, av Hoven Droven:



Det här med att stämma ett instrument är somsagt inte det lättaste. För er som, liksom jag, fortfarande har problem med detta rekommenderar jag den här stämapparaten jag hittade.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0