Idag hade jag tenta. Var sjukt opeppad. Det enda som är drygare än att gå upp ur en alltför tom säng en tentamorgon är en dito då man inte har någon frukost hemma. Men det släppte lite när jag väl satt där. Tentakänslan. Det är nog något som bara infinner sig vid mattetentor, så tyvärr inget som de flesta någonsin upplever. Jag brukar ta mycket pauser när jag skriver. Sitta och titta hur de andra jobbar. Känslan av att komma på en lösning till något man funderat på i timmar. Och känslan av att inte göra det. Jag vet inte hur bra det gick, men om det inte gick vägen tror jag det gör det nästa gång. Faktiskt.

Utanför tentafönstret lös höstlöven, och jag längtade upp till Trönö. Jag ska titta på tågbiljetter, och när nästa kurser börjar. Vilka det blir. Jag vill cykla ner till Hägers och köpa en påse godis. Johannes kanske vill följa med. Kratta höstlöven på baksidan, och göra omöjliga planer om lusthus och potatisland. Kanske en stengärdsgård.. Jag lyssnar på Billie, men tänker på Tekla.

Vad hände med alla de man beundrade när man var liten? Med de balla i klassen, och ens storasyskons kompisar? Är de fortfarande lika oåtkomliga, eller visar det sig att de snarare blivit helt ointressanta, eller till och med ser upp till en själv om man skulle träffa på dem? Jag skulle vilja, lite, att de visste vad jag kände för dem då. Iallafall de, som inte helt visste det, då.

Den här dagen började någon gång när jag spelade Nobel square på gitarren, vid tjugo sådär. Jag hittar gammal musik jag tyckt om. Och jag vill bara känna dina händer, under jackan när vi ser den första snön.

Jag har precis haft min första labb här i Göteborg, och jag har kommit hem och är hungrig och lyssnar på Billiethevision och försöker nå Ani på facebook-im. Hon svarar inte.. Men labbhandledarn var jättegullig, och jag har blivit helt pepp på plugget igen, trots att allt verkar ha gått åt skogen med kurserna och jag missade mitt sista möjliga labbtillfälle. Solen lyser jättefint härute och det är verkligen en sån vacker höst man skulle kunna önskat sig - och som jag antagligen längtat till under de varmaste sommardagarna, när jag ändå jobbade kväll på Volvos lager. Allt är uppochned härhemma, för igår kom Klara (äntligen) på att vi ju skulle flytta ned klädskåpet till källaren, och började tömma det på sina grejor. Nu är det halvvägs nere, sådär, så jag ska ta itu lite med det och kolla kanske lite på mitt projekt om finstrukturskonstanten, men jag måste hinna äta också innan Ingo kommer hit. Vi ska sjunga och spela lite. Det blir bra.

Idag äter jag potatis- och purjosoppa. Bara att blanda potatis, purjo och buljong. Tar lite tid, men är himla gott. Häll på lite mjölk också om du vill, eller fyll ut med gullök, linser, rotsaker och såntdär.