Monsunen

Jag sprang upp på Ramberget. Sådär fort så att jag egentligen inte orkar och det smakar blod i munnen när man kommer upp. Det blåste riktigt mycket och det var ingen annan däruppe, utom några i bil. Innanför dörren igen kommer det. Det stora regnet. Lite önskar jag att jag fortfarande var kvar därute.

men det är tråkigt att vara sjuk också. Kanske om jag börjar äta jättemycket frukt, om jag kanske slipper bli sjuk hela tiden. Jag ska nog börja iallafall. Får ju studiemedel nu, och frukt är gott.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0